MItt hjärta pa tva platser.

En sommar i Sverige. Svenskarna klagar pa den svenska sommaren som egentligen aldrig kom. Pa vädret och ambivalensen. Pa kylan och den uteblivna sommarkvällen. Jag har älskat den svenska sommaren. För jag älskar det som finns här. Min familj och de allra finaste vännerna. Vardagen. Tillgängligheten. Att fa vara nära dom jag älskar.
 
Snart ska jag resa tillbaka och när jag tänker pa det blir jag tung i hjärtat. Och tung i huvudet. Jag vill inte aka. Jag vill inte lämna. Jag vill inte vara langt borta. Jag blir sa ledsen. Jag kommer att sakna Sverige och allt som kommer med Sverige. Sa mycket.
 
Jag pratade med Patrick idag. Och jag kände en stor saknad. Närheten. Att jag älskar honom sa mycket. Och var vardag. Tillsammans. Cykeln, bergen, grillen, kärleken, gräsmattan, lukten. Det som gör oss till oss. Och jag längtar. Jag längtar efter Schweiz. Efter honom. Efter mina fina vänner och det som har blivit min familj, Patricks familj.
 
Jag antar att jag är lyckligt lottad. Som har tva hem. Och sa manga fina människor i mitt liv pa tva olika platser. Men samtidigt är det tungt. Att lämna. Att vara langt borta. Att missa. Att missa en liten Alvin som blir större, att missa ett biobesök, en grillning i alperna, ett skratt. Hur jag än gör lämnar jag. Är langt borta. Saknar.
 
En liten tung dag. Jag har mitt hjärta pa tva platser. Men det kommer att ordna sig. Men tack till alla er som finns i mitt liv. Som är sa fina och underbara. Och för att ni är sa bra. Bästa. Jag kommer att sakna er.
 
Grillning.
 
 
Anna, Sofia och Martin
 
 
Finaste Alvin. "mamma, varför jöker det mamma, mamma?!"
 
 
Finaste lillabror och finaste Eva-M.
 
 
Martin
 
 
Elina och Lina
 
 
Syskonen Lanz.
 
 
Jag bjuder pa den här. Jag blev lurad. Sofia drog upp min kjol och Martin tog kort. Och jag hade fullt upp med träkatten.
 
Hur som helst, tack för en fin kväll. Ni är sa bra!
 
Kram
 

Kommentarer
Postat av: Eva-Maria

TACK djälv. Vilken fin text du har skrivit. Jag hoppas att du kan komma hem fler gånger i lite längre perioder som nu. Det kanske är svårt att lämna men tänk hur mycket du har hunnit med! Och hur kul du kommer ha hemma i Schweiz sen. Och har du inte kul så tycker jag att du ska flytta hem. Ta med dig Patrick och kom :) Men förstår om du vill gå klart utbildning och så. Du är duktig du och vi alla hejar på dig. PUSS <3

Svar: Tack fina Eva! Jag vet. Det enda man kan göra är att tänka positivt och göra det bästa av situationen. Jag är sa glad att jag har alla er! Jag ser framemot att fa följa din resa in i livet som mamma..om än pa hall. Du är sa fin!
Rebecca

2012-08-20 @ 15:58:26
URL: http://evamariasoderberg.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0