It is her birthday baby!
Idag är ingen vanlig dag, för idag är det Sofias födelsedag, hurra, hurra, hurra! Sofia, som jag har känt sedan Härneviskolan. När vi lekte i sandladan (eller det gjorde vi kanske inte?) men vi höll iaf hand med Maja Baltenstahl och lekte häst vid rötterna pa det stora trädet. Sedan körde vi Broskolan (Uffe. E!) och drömde om att bli polis och advokat (du tyckte nog att du var snygg i polishatt och jag hade sett för mkt pa ally mcbeal, för vi bada vet ju att de inte riktig blev sa). Och sedan över till UBG. Rakt av bà! Under UBG-tiden blev det även ett par besök till Ayia Napa. En galen tid.
Efter studenten sa drog vi ut pa riktiga äventyr, London baby. Well good, mate! Och sedan har tiden gatt. Jag flyttade hit och Sofia flyttade till det hon kallar (eller atminstonde da) Bästeras. Vi träffades ibland. Hördes ibland. Nu är Sofia tillbaka i STHLM, vilket jag skulle vilja kalla bästeras. Där tycker jag att hon hör hemma! Och trots alla turer sa har vi inte tappat kontakten. Även fast det har kunnat ga manader utan att vi hörs (it`s true, we ain`t speaking every day!). Och när vi väl pratar känns det som att vi pratade igar. Ni vet, en sadan där vänskap som aldrig blir stel eller som inte ändrar pa sig sa mycket. Den förblir liksom en konstant i livet. Och det är jag jävligt glad för. För Sofia, jag är glad att jag har dig!
Men skit i det nu för today it is her biiiiirthday baby!
Massa födelsedagskramar pa din dag. Make it count!
fran din kompis Rebecca
Vill ha och vill ha
Jag vill ha:
1. En soffa som inte är orange. Jag vet inte om jag kan skriva det pa den här listan av saker jag vill ha. För vi har ju faktiskt köpt en ny icke-orange soffa. Den har bara inte kommit än. Men den far sta här. För den har ju faktiskt inte kommit än.
2. Bra hud. Min hud har blivit riktigt dalig. Det är stressen. Vilket leder till nästa punkt..
3. ..stressmotverkande behandling. Massage, ljusterapi, bubbelpoolsbadande, manikyr, pedikyr. Ta-hand-om-dig-själv behandling helt enkelt.
4. En walk--in-closet. Försöker övertyga Patten om att det visst är värt det att förvandla vart kontor till en walk-in-closet. Han är inte einverstanden. Kan inte första varför:-). Men en ny, vanlig garderob skulle räcka. Det far mig att tänka pa när jag och Patten var pa IKEA för nagra ar sedan. Jag hade fatt ett presentkort av mamma och pappa pa IKEA i julklapp (bra julklapp!). De kan man även inlösa i Schweiz. Problemet var bara att när vi skulle lösa in den pa IKEA sa var summan i schweiziska pengar omöjlig att "översätta". Det var typ 247. 74 CHF. Och i Schweiz sa finns inte 1 Rappen längre. Och de är inte som i Sverige där affärerna helt enkelt "tar" den vinsten. Sa vi stod säkert i kassan i 20 min innan det var löst. Fast det var rätt coolt att vi kunda använda presentkortet i Käseland.
5. Nyklippt och nyfärgat har. So fresh and so clean!
6. Att nagon skulle kunna sia in i framtiden och säga till mig hur det kommer att ga med min D-uppsats. Jag har bara haft en sexa under hela min studietid. Skulle vara fint att avsluta min studietid här i Schweiz with a bang. Jag fick ju en 5.5 pa konceptet sa jag är ju pa rätt spar iaf...
...vilket leder till punkt 7. Att CSn äntligen ska ge mig bidrag nu när mina betyg fran förra aret är kompletta.
8. En ny lampa i vardagsrummet. Tyvärr sa är herrn i huset av mentalitetet " sa länge den fungerar sa behövs den inte bytas ut". Men var lampa som vi har nu är fuuuul. Met det räknas inte enligt mr. P.
9. Nya sportkläder. Sporra motivationen lite. Rosa, orange, grön. Färgigt! Det gör mig glad när jag tränar. Och är man glad sa tar man i mer. Jag iaf. Det är därför jag tar i sa jävla daligt nu för tiden:-).
10. En ny kaffemaskin. Jag är en filterkaffemänniska och vill inte ha nagon jävla nespressokaffemaskin. Men jag vill ha en ny. Som det inte tar en timme för att brygga tva koppar kaffe. Jag är inte en människa med mycket talamod (no shit:-)!)
11. Jag skulle vilja ha en pyjamas. En riktigt mysig pyjamas. Det kanske finns pa Victoria Secret pa Arlanda? Isf ska jag köpa en:-). Jag vill ha nya underkläder ocksa sa da kanska jag kan göra tva flugor pa smällen:-)
12. Jag skulle vilja shoppa loss. Pa riktigt. Inte för att jag behöver det. inte alls. Men för att det var sa himla länge sedan.Pa det sättet saknar jag verkligen STHLM. Ni är sa lyckligt lottade med Ahlens, Gina Tricot, Stadium, Top-Shop, Monki, NK och allt var ni nu har. Här har vi bara H&M och Vero Moda. Och typ New Yorker.
13. En kopp chaite. Och det kan jag ju faktiskt styra upp nu pa momangen. Sa nu ska jag göra te och pilla i min kalender. Imorgon är förresten en speciell dag! Visste ni det? Skriver mer om det imorgon!
Avslutar detta inlägg i samma anda som det började. Ego.
God natt mina vänner!
Fyra nyanser av beige
Som tidigare nämnt var söndagen verkligen en lazy söndag. En välbehövlig sadan. Och maten gick i beige, förutom "efterrätten" som var choklad och därför brun. Charmigt säger jag!
Middag. Beige. Eller relativt beige iaf. Hemlagad pizza med stark tomatsas, champignoner, paprika, lök, kronärtskocka, skinka och mozzarella.
Och sa en brun efterrätt pa det.
Det var inte den nyttigaste dagen i mitt liv. Men en skönare söndag. Och gjorde säkert bra för själen. Dessutom blev det pizza över som jag kunde äta till middag idag. Onödigt inlägg. Me know. Men jag har trakigt. P är i militären och jag är hemma själv. Jag har skrivit en uppsats fran start till finish idag, sprungit 10 km, kört 30 min mage och rygg pa min super yogamatta, gjort lunch till imorgon, städat och dammsugit, packat min väska till imorgon, ätit middag och kollat pa greys anatomy. Vad ska jag göra nu da? Sofia har börjat sätta in foton i album, sjukt imponerad. Skulle jag ocksa kunna. Har ungefär 400 kort fran Mexico som jag skulle behöva sätta in. Men sa blir det nog inte:-). Nej, jag tror att jag fortsätter att läsa min bok "the perks of being a wallflower" sa jag kan se filmen sedan.
Jag ber om ursäkt för dravel.
De eller dem
Pluggade och behövde paus. Man hittar sa roliga saker da. Hittade ett de/dem test. 9/10. Klapp pa axeln Rebecca! Vill du ocksa göra det? Det tar bara nagon minut. Klinka pa länken under (jag har märkt att jag har kodat fel, sa man ser inte länken för att den är i fel färg. Men den är här under)
Lägger även till en artikel om de och dem. Den var rätt intressant. Och kort.
Nu ska jag fan plugga igen. Tjupp.
Tillägg: Fortsatte quissandet. Insag att jag maste börja jobba pa min ordförstaelse. Gjorde högskoledelen pa SvD, 16 av 20. Skärpning Rebecca! Sugen? Link hittar du här under:
5.5
Fick just 5.5 pa mitt senaste arbete. Det är inte 6 men fan inte langt därifran. Klapp pa axeln.
Mitt svaga hjärta
Regn och rusk. Slösöndag. Sov länge, tvättade lite, städade lite och hängde med Patrick. Men, samtidigt hade jag en jobbig morgon. Är en riktigt sentimental jävel. Ofta när jag tittar pa dokumentärer om saker som berör mig kan jag bli helt förstörd. Grata, grata och grata och ma daligt i flera dagar. Det hände imorse. Enda skillnaden var att vi kollade pa SOA. För alla ni som kollar pa den serien sa var min trigger (jag har precis börjat kolla pa serien sa ni maste tänka tillbaka pa säsong 3) när Jax (hot hot hot!) ser en viktig person pa en marknad (försöker kodera sa mkt som möjligt för de som kanske tänker börja kolla pa serien). Vet ni vad jag menar? Jag blev sa ledsen att jag bara grät och grät och grät. Otröstlig. Gick därifran och satt i köket pa golvet och grät.
SOA har, enligt mig, det bästa soundtracket av alla serier. Sjukt bra musik och jag tror att det gör mycket. Jag tror att när de visade den scenen som jag pratade om ovan sa spelade de Battleme- hey, hey, my, my (Neil Young cover) och det är typ den bästa laten jag vet. Sa om ni inte kollar pa SOA, gör det (jag tyckte inte serien blev bra förrän efter typ 7 avsnitt) och för ni som bara gillar bra musik, kolla in playlisten pa Spotify. Tips fran coachen!
Börjar aterhämta mig, men har fortfarande en sjukt dalig magkänsla. Jätte, jättejobbigt avsnitt. Och sjukt att jag har en sadan känsla fran en serie. Men jag blev väldigt illa berörd. Jag avslutar med en link till Battleme laten! Lyssna! Bra skit.
Birthday bash
För det första, grattis till er för att ni har vunnit en timme. Klockan är 07.11 men egentligen är den ju 08.11. Tycker att det är en bra deal.
Gardagen. Vi sov till halv tolv. Jag har nog sovit till halv tolv, aldrig i mitt liv (förutom efter en vild utgang, men alltsa, i fredags kväll var det vildaste mc-knuttarna pa tv). Efter uppvaknandet var det stress. Äta frukost, städa i ordning, ga och handla (i Schweiz är inte affärerna öppna pa söndagar, go figure!) och sedan göra sig födelsedagsfin. Vi skulle nämligen pa födelsedagskalas hos en kompis till mig och Pat, i en stad en timme fran Bern. Det bjöds pa pizza, vin och underhallning av en liten människa som älskade disturbed trots sin unga alder.
Halva Patrick och Nora pa väg till födelsedagskalaset.
Det har varit väldigt varmt de senaste dagarna (lägg märke till "inga jackor och klockan är redan 18.00 och det är snart November!") sa vi kunde sitta ute till det blev mörkt.
Bra bild pa Patrick med en salt pinne i munnen. Som en riktig cowboy.
Träning
Har varit duktig den senaste tiden och tränat pa bra. Börjar däremot tröttna pa mitt relativt trakiga träningsprogramm. Springa, crosstrainer, yoga och styrketräning. Igar följde jag med Helen till henns gym. Jag betalar 480 CHF för ett ar (det är ett litet rum med ngra maskiner och vikter, inga pass). Hon maste lägga pa en tusenlapp (CHF alltsa!). Men det var ett underbart fint gym som hade en egen welnessavdelning med dampfbad, bastu, relaxavdelning, fotbad osv. Vi gick pa ngt som heter Grid (asjobbigt!) och sen 45- minuters spinning. Blev tarögd mitt under spinningpasset. När jag bodde hemma i Sverige var jag en riktig spinnare. Jag tycker att det är sa roligt. Och passet var sa likt de pass hemma i Sverige.
Sa när jag kom hem var jag övertygade om att jag ville säga upp mitt medlemskap som jag har och börja där. Räknade, pratade med Patten, planerade hur jag skulle lägga upp det för pappa:-). Men sen insag jag att jag faktiskt är student. Att det far vänta. Jag kan träna gratis pa skolan och ska verkligen börja uttnyttja det mer än vad jag gör nu. De har väldigt bra pass pa universitetet sa det far duga for now. Ett ar till. Sen kan jag unna mig ett medlemsskap pa ett riktig gym. För da är jag en psykolog. Pa riktigt:-).
Japp. Det var it for now. Ska faktiskt plugga lite nu medan min hobbymilitär fortfarande sover.
Puss pa er!
När jag fyllde 26. Tänk var tiden gar fort. Gaalet!
Brie, päron och surdegsbröd.
Pappa fixar
Just när jag trodde att det var kört. Hoppet hade dött ut. Vardagen blev gra igen. Da ringer pappa, fixaren. Det blir Friendsarena nittonde November. Jag och Zlatan, finally united!
Upbeat...
...and go (bör läsas i hektiskt tempo). Vaknade 6.30 (för sent!). Hann plugga en timme och äta frukost innan jag skulle vara i skolan klockan 9.00. Grupparbetade till klockan halv ett. Akte hem (detour in till stan för att köpa en riktig yogamatta. Patten den jäkla snaljapen har köpt en matta som man glider runt i hela vardagsrummet med. Nu har jag en riktig. Av nagon konstig anledning drogs jag även in pa h&m, realiserade att det verkar vara inne med "inte-riktigt-helt-langa-kjolar", vilket blir "perfekt-langa-kjolar" pa mig. Köpte tva. Tänkte att det är bäst att gjuta när järnet är varmt. Bör tilläggas att det spöregnade sa att jag gav mig ut pa stan är verkligen en bedrift ((jobba pa självkänslan Rebecca)).
Kom hem och tänkte, nu far jag äntligen sova (klockan var 14.15). Men sedan tänkte jag att jag sover varje eftermiddag, oftast är jag inte trött utan bara skoltrött och milt deprimerad. Skärpning! Sa jag satte mig och skrev vidare pa grupparbetet. Pa 3.5 h timme hade jag skrivit en A4. Allt pa tyska. Klapp pa axeln (jobba pa självkänslan Rebecca). Trött i huvudet drog jag fram min nya o-glidiga yogamatta och körde en timme yoga. Är fortfarande inte sa bra att jag kan köra själv utan tar hjälp av en snubbe pa youtube. Men det är det bästa (och värsta!) yogapass jag nagonsin har gjort. Insag att jag inte är lika vig som snubben i videon och staende pa huvudet tänkte jag att, fan, jag kan ingenting. Men, jag yogade, en hel timme (bra Rebecca, ni vet... självkänslan!).
Duschade och var glad i en minut för att jag slapp laga middag (jag och resterna vegetarisk lasagne hade en date), tills jag insag att jag inte kommer att hinna laga middag imorgon. Skulle kunna köra flytande middag som Britt Ekland imorgon kväll, men det brukar inte sluta sa bra. Insag att resterna av en butternötpumpa, potatis, morot, lök och creme fraiche faktiskt var grunden till en soppa. Sagt och gjort, lasagnen slängdes in i ugnen och medan den blev varm gjorde jag soppan till imorgon. Jag är "on a roll" ikväll sa nu ska jag dela med mig av soppreceptet: Skär alla grönsaker, behöver inte vara smatt, eftersom att det mixas. Stek löken i ungefär en minut (jag har även i torkad chili för jag tycker det är gott när den är lite spajsy), sedan i med alla ingredienser, fyll upp med grönsaksbuljong och vatten tills alla grönsaker är täckta. Lat koka i ca. 20 min. Jag gör allt lite som jag känner för, det är inte sa noga, det blir bra ända. Sedan sa är det dags att ta fram mixen och mixa. Efter det är mixat, in med creme fraiche (man kan självklart ta grädde, men eftersom att jag inte tycker om grädde och eftersom att jag använda butternötpumpa som är rätt söt sa kändes det syrliga fran creme fraichen rätt. Och creme fraiche hade jag framförallt hemma). Sen är det bara att krydda. Jag hade i mer chili, rätt mkt curry, salt och peppar. Koka upp och voilà! Done som Gordon Ramsey skulle säga. Servera med gott bröd.
Det bästa är att jag hann dummsuga (jag maste lata felskrivning sta. Det later ju mycket roligare att dummsuga än att dammsuga) och städa medan middagen för ikväll och middagen för imorgon blev klar (ojojoj, självkänslan växer).
All in all, en väldigt bra dag. Och jag insag nu att det här inlägget inte alls blev kort. Jag kan tydligen inte skriva kort. Ska jobba pa det. Men langt är ocksa bra (självkänsla!).
Med tanke pa all min vishet som sprudlar här pa bloggen idag, sa vill jag avsluta kvällens blogginlägg med en sista visdom. Min nya favoritspotifyplaylist: Matt Corby is sex. Mycket tillfredställande lista. Framförallt the Frays version av Kanye Wests heartless. Genius! Kan varmt rekommenderas!
Jag, imorse. Ont anande om vilken bra dag det skulle bli.
Puss och tack för att ni orkar läsa min blogg ibland. Det gör mig glad.
Jag gillar ju egentligen att blogga.
Jag gillar ju att blogga. Jag gillar att skriva. Men jag är en osäker människa. Med dalig självkänsla. Vem bryr sig om vad jag skriver? Vem intresserar sig för mitt graa, vardagliga "nothing is happening" liv. Men nu ska jag minsann försöka igen. För mig. För att jag tycker det är roligt.
Jag far ofta höra i skolan att jag kommer att bli en bra psykolog. Framförallt för att jag är sa transparent (finns det ordet ens pa svenska och är det ett ord som var lekman kan första?). Jag skulle vilja säga att det betyder att jag har stenkoll pa mina styrkor men även pa mina svagheter. Och att jag även pratar öppet om mina svagheter, framförallt. Jag far höra att jag är för hard mot mig själv, men jag tycker att det är viktigt att vara självkritisk. Bara sa kan man utvecklas. Och jag är nog lite stolt över det. Att jag vagar vara självkritisk och vagar vara transparent. Osäkerthet kan annars bli väldigt ful. Osäkra människor som inte är transparenta eller inte ens medvetna om sin osäkerhet, kan ofta använda andra för att framhäva sig själva. Det är det värsta jag vet. Och jag jobbar pa att kunna verbalisera det, till de människor som jag känner använder min osäkerhet för att skydda sin egen. Men jag är langt därifran än. Jag star fortfarande i vägen för mig själv. Som att jag inte har rätten att uttrycka vad jag känner, mina primära känslor (det finns även sekundära). Men ibland kan jag även känna att jag inte vet vad jag känner. Man uppmanas i klinisk psykologi att verkligen känna efter vad man känner. Vad den primära känslan är. Ibland försöker jag känna efter och det är liksom tomt. Eller helt fullt. Som ett gratt dammmoln och jag ser liksom inte igenom, jag hittar liksom inte känslorna. Svara grejer. För mig och min terapeut.
Men jag vill inte glömma hur langt jag har kommit. Med mig själv. Lärt mig att ta ansvar för mig själv. Lärt mig att reaktionen hos andra ligger hos dem, det är deras ansvar. Det jag menar är att jag ibland kan känna mig missförstadd. Eller att jag länge gjorde det. Och jag tar in allt, suger in det som en svamp. Tänker, funderar och analyserar. Tar ansvar, slar pa mig själv. Men jag har lärt mig med tiden, att reaktioner som en annan människa har, ofta berättar en historia i sig. Det later flummigt, väldigt freudianskt (vilket det ocksa är!) men fortfarande väldigt vanligt under en terapi t.ex. Att man som psykolog analyserar reaktionen av sin patient, när reaktionen inte riktigt är adekvat. Och det har jag verkligen lärt mig. Att när jag säger nagot och jag känner att jag da blir bemött pa ett helt oförklarligt sätt. Da har jag lärt mig att inte sla pa mig själv och fundera pa vad jag har gjort fel. Da försöker jag istället att tänka att det problemet ligger hos den andra personen. Jag sa nagot som var känsligt hos den andra personen. Men det kan inte ligga pa mig. Det maste den andra personen ta ansvar för. Jag suger alltsa fortfarande upp allt som en liten svamp, men nuförtiden är det mer som en liten vetenskapsman. Jag ställer upp hypoteser, funderar pa vad som kan ligga bakom en reaktion jag inte förstod. Analyserar. För jag gillar det. Men jag tar inte ansvar för reaktionerna hos de andra. De far ta ansvar för sina reaktioner, jag för mina.
Och jag tror att just det tänkandet kan hjälpa manga. Man kan lära sig sa mycket av sig själv. Genom att tänka pa hur man tänker. Metakognition. I en tvärtomsituation, om en person säger nagot till mig och jag sedan reagerar pa ett helt oväntat sätt (man kan inte säga överdrivet, eftersom att det är sa jag känner och en känsla är ju självklart aldrig överdriven utan borde bli tagen pa allvar). Da brukar jag stanna till. Tänka över vad jag tänker. Fundera pa vad det var i den oskyldiga anmärkningen, vad det var som fick mig att reagera sa starkt. Och försöka lära av mig själv.
Sa för att komma tillbaka till där vi började. Dalig självkänsla gör att jag inte bloggar. Medan mitt självförtroende stadigt stabiliseras, har min självkänsla inte utvecklats vansinnigt mycket (alltsa, jag tycker begreppen självkänsla och självförtroende är lite diffusa. Martin läxade upp mig i somras,men jag tycker det fortfarande är oklart. Kan man översätta självkänsla med self-esteem och självförtroende med self-efficacy?. För da känns det klarare. Jag pluggar ju psykologi och konstrukten i sig förstar jag. Tror jag. Jag antar bara att det vardagliga bruket och skillnaden gör mig konfunderar). Men nu är det dags att jobba pa självkänslan. Jag börjar med att blogga.
Shit, vilket flummigt inlägg. Men jag skriver D-uppsats (världens mest intressanta ämne och har inget med Freud att göra!) och da blir allt annat väldigt lätt intressant. Som att blogga t.ex. Jag lovar att nästa inlägg inte kommer att bli sa flummigt. Och inte sa langt.
Helgens promenad med fina Sofia som pluggar juridik i Zürich. Träffade henne när jag missade mitt plan fran Berlin till Zürich. Jag visade henne Bern. I 20-graders höstvärme. Bättre lördag var det!
