Det var en gang en 25-aring..

För en vecka sedan förvandlades jag fran en mogen kvinna till en mer mogen kvinna. Detta firades i dagarna tre. Pa lördagen hade vi en irisk afton pa den lokala puben i min ära. Jag hade satt pa mig partyoutfiten och var redo att äta fet mat och sen dansa tills solen gick up. 22.30 var jag redo att ga hem. Jag höll mig till klockan 01.00. Aldern tar ut sin rätt helt enkelt.





Pa söndagen lekte jag bakfulla och at kebab. Världens äckligaste kebab. Äckliga kebaber borde vara förbjudet. Sedan blev det natt och sedan blev det morgon. Och jag fyllde 26 ar pa riktigt.



Patrick överraskade mig med rosa blommar och nüssgipfeli. Nüssgipfeli är som crossainter fast fyllda med världens godaste nötblandning och innehallar ungefär 1000 kalorier. Efter det sa spenderades dagen i Bern med julshopping och mys.



Jag fick träffa jultomten. Jag gillar tomten. Lägg även märke till tröjan. En födelsedagspresent fran Sverige. Världens finaste och mysigaste tröja. Har dykt upp pa bloggen förut. Fast pa mamma. Ja, vi har nu likadana tröjor.

Jag och Patrick lekte även i en leksaksaffär. Barnasinnet maste vardas när man närmar sig trettio. Det var en leksak som fangade var uppmärksamhet lite mer än de andra leksakerna.


Finn ett fel.

Dagen avslutades med bio och middag. Patrick brukar inte kompromissa bio (dvs att fa med sig Patrick pa en chick-flick..not possible) men vi gick och sag "a dangerous method" om Jung och Freud. Efter det at vi italienskt. Vi blev besvikna pa maten men vi var glada ända. Sedan var min födelsedag vorbei och det var dags att träda in i en 26-arings vardag.

En helg senare var det dags för första advent. Pa morgonen jobbade jag och när jag slutade nallade jag lite pa var brunchbuffè. Lite lax, lite äggröra och lite pumpafylld tortellini. Den första smaken av jul. När det blev kväll sa kom vara närmaste förbi. Vi drack äppelglögg (kan jag verkligen rekommendera, väldigt gooood), at pepparkakor och tände första ljuset.







Nej, nu är det dags att starta vardagen igen. Nedräkningen till Svedala har startat pa riktigt och jag längtar verkligen. Jag hoppas att ni hade en lika fin första advent som jag.

Kram /Rebecca

En laaang manad

Hej mina fina.

Jag har inte varit sa aktiv som jag hade velat. Det har varit en galen manad. En lang mand. En stressig manad. Egentligen fungerar bloggen (eller ska iaf fungera) som avkoppling. En tid att fa skriva av sig och tänka pa annat. Men mina dagar har varit fyllda fran 07.00 till 23-24.00 pa kvällen och jag har helt enkelt inte orkat. Jobb och skola. Hard working wom-an.

Jag genomförde mitt första intelligenstest pa ett barn t.ex. Det är roligt att äntligen fa använda det man har lärt sig pa riktigt. Men det tog mkt tid. Hela testet blev filmat och ligger nu och väntar pa att bli bedömt. Vi var även tvungna att skriva en rapport. Jag skrev min (2 A4 sidor) pa tyska. Alldeles själv! Patten korrigerade. Hans bedömning var inte bara att texten innehöll lite fel (han pekade däremot ut att jag maste lära mig att skilja pa u och ü, men det är inte alltid lätt) men att den var väldigt bra skriven. Jag börjar kunna det här med tyska nu. 3,5 ar senare.

Idag ska jag ha födelsedagskalas. Men först ska vi träna och bara mysa. För mysa bör man när man (nästan) fyller ar.

Den senaste manaden av non-bloggen kompenseras nedan. I bilder.





Mamma, pappa och T kom pa snabbvisit. Vi at raclette och spelade sing star. För er skull laddar jag inte upp en film pa pappa när han sjunger. Inte hans starka sida.



Min farfar fyllde 90 och jag fick hänga med väärldens sötaste kusinbarn.





Slutet pa en Era. Puben hade öppet för sista gangen.





Vi var pa bingo. La ut ungefär 1000 SEK, vann 70 SEK pa Coop och en korv. Men det var det värt.





Och självklart, vad skulle November vara utan en vandringstur. Mysigt men vandringen förvandlades till klättring. And I`m not a kletterer.

Nu ska jag iväg och träna. När man börjar komma upp i aldern sa maste man jobba lite extra pa att brösten tittar upp och inte ner. För att inte tala om magen och rumpan! Men det känns lite extra bra att jag far visa leg. Jämnt. Och det pa öl, som är fran 16. En sextonaring, med en tjugosexarig mentalitet. Det är jag det.

Jag hoppas att ni mar bra.
Massa helgkärlek/
Rebecca. x

RSS 2.0