Födelsedagsfirande II
Pappa säger att jag firar som att jag fyller trettio. Da far jag panik och bli sur. Jag är inte trettio än, men jag tycker att 28 later förjävla gammalt. Jag firar sa manga ganger för att jag rakar bo i tva länder. En gang i Schweiz, en gang hemma med mamma och pappa och en gang med kompisar. Alla goda ting är tre, fest är kul och jag är hemma. Det är därför jag firar min födelsedag sa manga ganger.
Som bekannt bjöd vädret pa gratt. Lite deprimerande men passade min alderskris lite kanske. Det var en mysig dag. Fick besök som jag inte sett pa länge, fina presenter som jag verkligen uppskattar och mamma hade bakat en klassisk gräddtarta. Jag gillar inte gräddtarta jättemycket men tycker att det hör till pa födelsedagskalas pa nagot sätt. Svenskt. Traditionellt. Sa tack mamma för en jättefin tarta!
Efter ett besök pa Chili, Ikea och Skopunkten sa akte jag och mamma hem till mormor. Min mormor mar inte sa bra och beroende pa dagsformen sa ville vi ta med henne hem till mig för middag och tarta. Hon var bra nog och följde med. Det var roligt och den finaste presenten av alla. Jag hittade hjärtat i mitten pa Chili och tänkte att, varför inte? Mormor blev tarögd och glad. Min mormor. Kortet till höger hittade jag även hemma hos mormor. Det hade jag skrivit till henne när jag var 4 ar, alltsa för 24 ar sedan. Det fanns en liten författare i mig redan da:-)
Mammas jättefina tarta som jag tror gjorde gästerna "tårtnöjda" som min gudmor Kerstin uttryckte det. Jag hade även bakat cakeballs. Tobbe tyckte de var lite för söta. Jag kan hålla med lite grann. De är kanske i det sötaste laget. Men de är sa enkla att göra och fina. Tobbe själv gjorde som mamma: kept it classic och tog med sig hembakade bullar. Jättegoda!
Kerstin hade med sig jättefint inslagna paket. Fingret är pappas. Han tyckte det var viktigt att visa att det gröna paketet var till honom. Så det är väl lika bra att jag skriver det här. Paketet med rosor var till mig, det gröna var till Mr.Rolf.
Så, nu måste jag börja plugga. Jag ska nämligen iväg på äventyr i eftermiddag. Snälla mamma och pappa gav mig biljetter till Lars Winnerbäcks sista konsert på hovet. Så ikväll ska vi dit och titta på honom. Jag har alltid varit ett fan av Lars W. Jag tycker att han är ett geni och jag är ett stort fan av hans melankoli. En underskattad svensk artist. Motsatsen till Håkan Hellström alltså :-).
Nej, det får vara det.
Puss
Kommentarer
Trackback
