Födelsedag! Grått och mulet. Ska baka, träffa mormor, förhoppningsvis träna och åka till chili innan det blir kalas.
Men jag måste ju blogga lite om tisdagen.Som känt, var jag en av de lyckliga som fick gå och se SWE-POR live. Inte bara live, utan från fjärde raden. Lucky me! Jag kunde kittla Zlatan under näsan. En emotionell kväll. Tomheten när mr.Football gör första målet. Uppgivelsen. Sverige måste göra tre mål. Måste göra det nästintill omöjliga. Luften går ur publiken. Det är tyst. VM känns långt bort. Och så händer det. Mr Z gör mål. Och så gör han ett till. Publiken går från 0 till 100, glädjen är obeskrivlig. Vi skriker, hejar, skrattar. Man säger att hoppet är det sista som lämnar människan och de få minutrarna som Sverige faktiskt fortfarande hade en chans var otroliga. Vilken känsla och glädje. Desto större blev fallet när R gjorde mål. Och sedan ett till. Då var det ett faktum. Sverige missar ett VM till. Tomhet och besvikelse. Nu känns det bättre. En otrolig match, som jag fick se från bästa plats. Zlatan och Ronaldo på samma plan. En ära. Ronaldo är en helt galet bra fotbollsspelare. Men nu är det nog dags för bilder.
Bitte:
Bilderna på oss var tagna innan matchen. Det fattar ni hoppas jag. Så, slut på fotbollsmatch, nu blir det födelsedagsgöra♥
