And so we ran

Igar var det schweiziska tjejmilen och likasa mitt första lopp sedan Rösjöloppet. Jag var tolv och sträckan var 2 km. Jag kunde inte sova dagen innan, helt sjukt. Sov typ fyra timmar. Förstar verkligen vad Helen menar med att man blir nervös. Är sa nedrans konstigt. Förberedde mig med en vaniljyoghurt-banan-mjölk-kokos-blabärs smoothie. Tog mitt pick och pack plus hund och begav mig till Bern. 
 
Peppad tjej
 
Dalig erfarenhet med lopp gjorde att jag anmälde mig i langsammaste gruppen. Tänk om de kastar ut mig om jag är för langsam? Det var nog mitt största "misstag", men det gör ingenting. Jag är sa himlans nöjd. Jag brukar väldigt ofta fa "psykologiskt" hall. Har ofta inte med att göra att jag har ätit eller druckit innan utan mer att jag är stressad. Jag fick inte hall och det är min allra största prestation fran gardagen. Kom i mal pa 59.06. Mitt mal var under en timme sa jag är nöjd. Springer däremot snabbare hemma, och da springer jag mer uppat. Tjejmilen var platt som en pannkaka. Men det var varmt, mycket folk sa jag var tvungen att zickzacka fram hela tiden. Nästa gang ska jag anmäla mig att starta i en snabbare grupp. Fast i och försej hade vi världens bästa hejarklack, Cissi, Julia och Bam. Sa det kanske kompenserade för daliga springförhallanden. Men idag är jag en väldigt nöjd böna och klappar mig pa axeln.
 
 
Micket bra tjejer, micket bra prestationer. 
 
Jag spurtade in i mal för att imponera pa publiken. Det draget är jag nöjd med. Däremot höll jag pa att svimma när jag kom i mal och inget vatten sa langt ögat kunde na. Det var inte det finaste ögonblicket under loppet. När jag väl hittade vatten sa förstod jag hur det maste kännas att hitta en vattenkälla mitt i öknen. Sa kändes det iaf.
 
 
Pa kvällen var vi en slagen grupp tjejer. Vi beställde pizza, at chirre och M&Ms och kollade pa matchen saklart. Schweiz gjorde det mest dramatiska malet under VM so far och de vann. Sa det var en bra avslutning pa kvällen. Inte för Bam som blev rädd för mitt skrikande. Försökte halla mig i skinnet, but I am a screamer. När det kommer till fotboll. Jag kan inte ra för det. Han sprang in pa kontoret varje gang jag började skrika. Kompenserade det med en fin kvällspromenad. 
 
Summan av kardemumman. Sjukt bra dag men ett gäng sjukt bra tjejer. Tack! Nästa gang blir i slutet av Augusti.
 
Hej. 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Sophia

Grymt jobbat!!! O känns i kroppen ;) Augusti, nu laddar vi om! <3

2014-06-17 @ 12:20:56
URL: http://sophiamolin.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0