gudrunorut

För vi har tagit studenten!

Igar var det tio ar sedan vi tog studenten. Manga firade dessa tio ar. Det har ju hänt sa mycket roligt sedan dess. Och det har det ju. Men tiden gar sa snabbt och jag känner mig lite sorgsen. Aren bara springer förbi, lika snabbt som vi sprang ut, sprang aren förbi. Men, nu ska jag inte dra ner ert humör. Det jag tänkte pa, som är positivt, är hur bra kontakt jag har med alla fran min gamla klass. Eller kontakt, men jag har koll pa vad i princip alla gör och ungefär 1/3 träffar jag fortfarande. Det hade inte varit möjligt utan tekniken, eller kanske närmare facebook. Tänk alla de som tog studenten för 30-40 ar sedan. Sedan gick man skilda vägar, hade man tur träffades man ibland. Jag antar att man inte reste lika mycket pa den tiden, men ända. Det var liksom hej da efter utspring. Vi kanske syns igen. Eller sa kanske man bytte adress och skickade brev till varandra? Men det gjorde man ju säkert bara med dem som man tyckte allra mest om, som man stod närmast liksom. Den aspekten av facebook tycker jag är sa himla bra och kul. Allt är inte bara negativt. Kul att följa mina gamla skolkompisar, att fa se när de far barn eller att bli stolt som en tupp för att de är sa framgangsrika. De tre aren pa UBG i Sp3a kommer vi alltid att ha gemensamt, en delad erfarenhet. Och pa ett litet vis är vi fortfarande en del av varandras liv. Fint tycker jag.

 

Över till nagot annat. Helen bjöd pa middag i tisdags. Himlans gott och jag är glad att hon är tillbaka fran Svedala. Men framförallt, sa hade hon köpt med sig karamellkungen till mig. Jag har nu konstaterat att Patten har missförstatt konceptet med karamellkungen. Vad jag menar? Se här. 

 

 

 

Tänk sa kul man kan ha det med karamellkungen? Nej, dags att sluta. Sue kommer för statistikplugg om en halvtimme. Tio ar efter studenten och jag har inte slutat plugga. Well, there you go.