Service

För ngra veckor sedan köpte jag ett par nya, svarta byxor. Lag midja och cropped, sa de passade mig perfekt. Satt assnyggt pa och var sa bekväma att jag typ hade kunnat använda dem som mina nya pyjamasbyxor. Jag har väldigt svart att hitta byxor sa när jag väl gör det, da slar jag till. Att de kostade 200 kronor gjorde ju bara det hela ännu bättre.
 
Hur som, efter att jag hade använt dem en gang, upptäckte jag tva stora hal pa baksidan av ena laret. Detta upptäckte jag när jag satt pa taget för att träffa pappa i Biel. Kul. Snygg, fett trashig tjej. Svarta byxor och sa väller det ut lite blek, kycklingfärgad (ostekt) hud ur ett par hal. Osexigt.
 
Dagen efter gick jag tillbaka till affären där jag hade köpt byxorna. Jag ville byta till ett par nya. Jag ville ge dem en chans till för de var sa jäkla bra. Tjejen i kassan säger da att byxorna maste skickas in och sa maste ngn kolla pa dem, eftersom att det ser ut som att jag har gjort halen själv. Aja, tänkte jag. De skulle höra av sig inom tva veckor. Jag fick ett "kvitto" som jag absolut inte fick tappa bort om det skulle vara sa att jag far ett par nya byxor eller pengarna tillbaka. Schweizare älskar papper hit och dit sa jag har vant mig. Har haft kvittot i min planbok. Tills igar. Igar hade jag brattom till taget och vänder typ upp och ner pa min planbok för att hitta min tagbiljett. När jag sedan kollade i planboken var den där jävla lappen borta. Skit ocksa. Tror ni inte att de ringer fran affären en kvart senare för att lata mig veta att jag far pengarna tillbaka? Det är bara att komma in. 
 
Sa jag trampar in där idag. Samma tjej (som tur är) som jag lämnade de trasiga byxorna till. När jag berättade att jag inte hittar kvittot längre sa verkade det vara kört. Men hon ringde sin chef och efter ett jäkla massa fram och tillbaka sa fick jag ett presentkort för samma pris som byxorna var värda. Jaaaa. Tyvärr trodde hon att jag fick ett presentkort och inte nya byxor för att byxorna var slutsalda. Bajskorv. Men jag gick och kollade och där hängde dem, precis samma byxa, precis samma modell, precis rätt strlk. Jag kände mig som Hakan i Sunes Jul och sommar, när han hittar potatis. Woop.
 
Sa för att göra en lang historia kort. Historian hade ett bra slut och tjejen som jobbade i kassan vet verkligen vad service är. Riktigt bra tjej som hjälpte mig hela vägen i mal. Sa nu är jag glad för jag har världens mest perfekta byxor ater i min (fullproppade) garderob. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0