Burn
And we gonna let it burn. Igår var det dags för en long overdue renuion med my girls. Som vanligt kunde inte alla, men vi var en skara på fem personer som träffades för middag hos kakan i jakan Lina, vin, fridhemsplan, spyan, donken och hemramling runt sexsnåret. Riktigt bra kväll.
Från höger har vi Renen, som ska få sin andra lilla krabat om ungefär en månad. Hon åkte hem efter middagen, vem kan klandra henne? Sen har vi Elina den Fina som tappade/blev av med sin mobil på spyan. Jäkligt synd att folk inte vet skillnaden på ditt och mitt. Och sen längst till höger har vi Lina, vår hostess with the mostess för kvällen. Och tånagelmålare.
Till vänster ser ni mig köra mina bästa moves. I`m home bitches! Till höger ser ni min Fia. Världens bästa Fia.
Svårt att ta en selfie. Everything was a blur. Men suddigt är bra. Som vanligt hade vi en riktigt rolig och galen kväll med mkt dans och galenheter. Det var en lycklig tjej som somnade raklång med kläderna på i Sofias säng på Gullmars.
We don't wanna leave, no. We just wanna be right now (right), r-r-right now
And what we see is everybody's on the floor acting crazy, getting loco 'til the lights out
Music's on, I'm waking up, we fight the fire, then we burn it up
And it's over now, we got the love, there's no sleeping now, no sleeping now, no sleeping
And what we see is everybody's on the floor acting crazy, getting loco 'til the lights out
Music's on, I'm waking up, we fight the fire, then we burn it up
And it's over now, we got the love, there's no sleeping now, no sleeping now, no sleeping
De gamla och jag
Nästa år fyller jag trettio. No more twenty something. Och ibland känner jag mig gammal. Men idag så följde jag med mormor på dagvård och förstod att allt är relativt men att livet nog går väldigt snabbt. Men jag hade så himla roligt och gick därifrån med ett stort leende på mina läppar. Anledningen till att jag var med överhuvudtaget var för att min mormor är en surprupp som vägrar gå upp dit trots att hon tycker det är kul när hon väl kommer dit.
När jag kom till mormor tvärvägrade hon. Hon ska minsann inte ditt. Bara massa fina damer och så kommer det en skitgumma. Efter ett tag fick jag hjälp utav en såndär underbar vardagshjälte, Susann, från hemtjänsten. Tillsammans lyckades vi övertala mormor. Hon var en ängel med mormor och det var kul att se. Mormor kan vara en sådan grinkärring men hon är även full i fan och gillar när man ger igen. Vi kom iväg, Susann skjutsade oss och mormor lät oss veta att hon minsann inte skulle stanna hela dagen. .om det inte var så att en karl kunde skjutsa hem henne lite senare. Haha. Och på dagvården, vilket härligt gäng. Både personal och dagsgäster var så himla trevliga och både jag och mormor kändes oss välkomna. Det började med morgongymnastik och det var himlans kul att göra det med mormor. Efter det blev det fika och t.o.m jag fick frukost.
Efter frukosten halv elva tänkte jag att jag måste hem (lite orolig för hur jag skulle säga det till mormor. Hon hade nämligen sagt till alla hennes nyvunna vänner att "det här är mitt barnbarn. Hade hon inte kommit imorse då hade jag inte kommit hit. Hon ska vara med mej hela dagen"). Men, det var inga problem. Jag sa bara att "nu går jag hem. Vill du vara kvar eller ska vi ringa en taxi till dej?" "Åka hem nu? Nej, vet du vad, vi har ju inte ens ätit lunch än". Det här är alltså surpruppen som sa usch, fy och ni tvingar mej att åka. Åker jag dit då vill jag inte vara kvar hela dagen. Och nu verkade det som att hon aldrig ville hem. Jag log hela vägen hem. För att det finns så himla mycket fina människor, gamla som unga och för att det sista jag såg var en vinkande mormor som satt på sin rullator, med sina kompisar och vinkade till mig, innan hon vände sig till sina vänner för att säga "Det där är mitt barnbarn. ..". Resten hörde jag inte men vad jag vet, är att mitt hjärta är lite extra varmt idag.
En dag i Sigtuna...typ
Gårdagens kvällsaktiviteter bestod av ett besök på "Wenngarn". En gammal alkoholanstalt som dom har förvandlat om till hotell och restaurang. Riktigt trevligt, med god mat och bra priser. Träffade även på Daniels Jess som jobbade där. Världen är liten. Fast kanske inte så liten. Pappa Rolf hade fyllt år och eftersom att mamma gärna ville åka dit, gjorde vi det. Here are some pictures.
Besökarna.
Maten
Maten. Jag åt laxtartar till förrätt, kalvytterfile till varmrätt (pappas råbiff fick även den vara med på bilden) och chokladtårta med sorbe. Allting var underbart gott. Förutom att Sorben inte riktigt passade till chokladtårtan. Den tog liksom över smaken. Men Wenngarn kan jag verkligen rekommendera till alla. Riktigt bra mat, till bra pris och med trevlig personal. Och så kan man få ett vinkort. Det var ngt nytt. Men vad det är, det orkar jag inte gå in på nu. Hej.
Linedancing var kvällen aktivitet. Vi agerade publik. Ingen utav oss har egentligen cowboy i blodet.
Det var det. Nu ska jag göra iordning mig och gå till min mormor. Någon måste ju övertala henne att dagvården är bra skit.
Wha gween peeeps?
Nu har jag äntligen tid att skriva in my bloog. Min resa till Cheese började väl sådär med ett tungt huvud och ett borttappat bagage. Den vänliga kvinnan på andra sidan disken sa att det alltid hände när det kom människor från Danmark. Så då vet jag det. Aldrig mera ett mellanstop in Kopenhagen. Planerna inför midsommar var en fest i typisk midsommaranda, men kroppen och själen sa nej. Dessutom kom mitt bagage runt fem på midsommarafton, så innan dess fick jag ha en plastsäck på mig. Känns inte som att jag hade passat in på midsommarfirandet. Men, jag hann med lite kvalitetstid med den finaste Fian i världen. Vi gick upp till IP och kollade in midsommarfirandet där. Vi kommer nog inte att gå dit igen.
Efter det blev det silllunch med fint sällskap bestående av familj och vänner. Som vanligt dukade de upp för fest. Fast silllunch är rätt värdelöst när man inte tycker om sill. Eller öl. Eller snaps.
Jag håller med Katrin Zytriomirerska eller vad fan hon heter. Man ska räkna med att det är dålig väder på midsommar. För då är det braiga vädret som kanske inträffar vart tionde år bara en bonus. För midsommar i år var allt annat än varm. I tell you.
Innan jag åkte till Sverige så hämtade jag upp mitt nya headband i Zurich. Det är en tjejkompis till mig som har startat ett eget företag och idag kan hon leva på sina smycken. Jag kände verkligen att jag ville stötta henne och dessutom, har jag blivit ett fan av headbands. Me likte it alot. Jag gillade lite mindre att hennes dotter spillde kaffe över hela mig. Innan jag skulle flyga. Men jag har ju redan nämnt att resan hem inte var den bästa, exactly.
Midsommarkvällen spenderades med Tobias och Sarah med vänner. Tobias är alltså min kära bror och Sarah är hans flickvän och sambo. De köpte hus för tre månader sen så det blev bra firerier där. Grillning såklart, what else?
Happy people, god mat och kallt väder. Men det är midsommar det. Resten av tiden har jag hängt med Sofia och mina föräldrar. Det tar vi sen.
Jag ska bara
Jag ska bara och sen ska jag blogga. Lovar. Ikväll kanske. Hängt mest på Gullmars med Fia. Oh, how i miss u! Välbehövlig kvalitétstid. Här är iaf mina nya, fina träningskläder minus de sexiga knästrumporna.
Flygplatsfilosofi
Proven är över. Mitt liv är tillbaka. Jag kan skriva min blogg utan stress. Så himla skönt. Men efter prov blir jag alltid sjuk. Jag är på helspänn och sover lite. Och så fort proven är över känner jag mig hängig. Och det gör jag nu. Men jag hoppas att det räcker med lite sömn för imorgon är det ju miiiiidsommar. Slut för mej. Let's fly away.
Jo
- Hej mamma. Kan du köpa en dunk vin till mig?
Det är inte bara ett tecken pa att jag haller pa att tappa min svenska (dunk med vin, later gott) utan även att midsommar och Sverige är runt hörnet. Yes folks, it is true. Maste bara klara det där nedrans jävla statistikprovet imorgon.
And so we ran
Igar var det schweiziska tjejmilen och likasa mitt första lopp sedan Rösjöloppet. Jag var tolv och sträckan var 2 km. Jag kunde inte sova dagen innan, helt sjukt. Sov typ fyra timmar. Förstar verkligen vad Helen menar med att man blir nervös. Är sa nedrans konstigt. Förberedde mig med en vaniljyoghurt-banan-mjölk-kokos-blabärs smoothie. Tog mitt pick och pack plus hund och begav mig till Bern.
Peppad tjej
Dalig erfarenhet med lopp gjorde att jag anmälde mig i langsammaste gruppen. Tänk om de kastar ut mig om jag är för langsam? Det var nog mitt största "misstag", men det gör ingenting. Jag är sa himlans nöjd. Jag brukar väldigt ofta fa "psykologiskt" hall. Har ofta inte med att göra att jag har ätit eller druckit innan utan mer att jag är stressad. Jag fick inte hall och det är min allra största prestation fran gardagen. Kom i mal pa 59.06. Mitt mal var under en timme sa jag är nöjd. Springer däremot snabbare hemma, och da springer jag mer uppat. Tjejmilen var platt som en pannkaka. Men det var varmt, mycket folk sa jag var tvungen att zickzacka fram hela tiden. Nästa gang ska jag anmäla mig att starta i en snabbare grupp. Fast i och försej hade vi världens bästa hejarklack, Cissi, Julia och Bam. Sa det kanske kompenserade för daliga springförhallanden. Men idag är jag en väldigt nöjd böna och klappar mig pa axeln.
Micket bra tjejer, micket bra prestationer.
Jag spurtade in i mal för att imponera pa publiken. Det draget är jag nöjd med. Däremot höll jag pa att svimma när jag kom i mal och inget vatten sa langt ögat kunde na. Det var inte det finaste ögonblicket under loppet. När jag väl hittade vatten sa förstod jag hur det maste kännas att hitta en vattenkälla mitt i öknen. Sa kändes det iaf.
Pa kvällen var vi en slagen grupp tjejer. Vi beställde pizza, at chirre och M&Ms och kollade pa matchen saklart. Schweiz gjorde det mest dramatiska malet under VM so far och de vann. Sa det var en bra avslutning pa kvällen. Inte för Bam som blev rädd för mitt skrikande. Försökte halla mig i skinnet, but I am a screamer. När det kommer till fotboll. Jag kan inte ra för det. Han sprang in pa kontoret varje gang jag började skrika. Kompenserade det med en fin kvällspromenad.
Summan av kardemumman. Sjukt bra dag men ett gäng sjukt bra tjejer. Tack! Nästa gang blir i slutet av Augusti.
Hej.
Ojojoj
Har statistikprov nästa vecka. Klarar jag det sa har jag klarat alla obligatoriska prov och är därmed säker pa en master of science. I Schweiz kan man ju fortfarande flyga tills absolut sista provet. Men klarar du de obligatoriska föreläsningarna sa är du "klar". Sa jag är nervös, matte är verkligen inte min starka sida. Multipa Regressioner, modererade regressioner, logistiska regressioner, multi-level analysis, factor analysis och structure equation modeling. Visst later det intressant?:-). Skämt asido, jag tycker att det är svinkul, men det är som sagt inte min starka sida. Har nu i nästan en veckas tid skrivit pa min "fusklapp" som man far ta med sig och kolla vad litet jag kan skriva!
Ni kanske inte tycker att jag skriver sa litet. Eller sa fint för den delen. Men kolla här da!
Alltsa. Ett A4. Det är att skriva litet.
Sa, ett onödigt inlägg om att skriva litet. Vet inte om det är en bra eller en dalig egenskap. Time will tell:-).
Underbart med langhelg och supersommar
Sa säger nog de flesta. Inte jag. Jag är tvungen att plugga och da sticker solen i ögonen som när man skär gullök. Det har varit över trettio grader varmt hela helgen och det är självklart underbart för alla lediga själar. För en students hjärta gör det ont. Men man far ta det lilla man far. Igar var vi ute pa en langpromenad med Bam. Herregud vilken värme! Jag gillar sommar men jag märker hur känslig jag är. 25 grader är lagom om man inte ligger pa stranden. Vi har iaf tagit tillfället i akt och grillat varje kväll. Vi börjar verkligen bli riktiga grillmästare. Menyn har sett ut som följande:
Fredagen
Jag gjorde min favoritsallad och en vanlig sallad i Schweiz. Varklynne (jag vet inte om det finns nagot annat namn pa svenska), bacon, ägg och en fransk dressing. Sa enkel men underbart god. Rekommenderas varmt.
En enkel tomat, - och mozzarellasallad med rödlök och fikonbalsamico. Nam nam nam.
Till det en liten filè.
Lördagen
Potatis pa grill. Potatis, persilja, vitlök och sa en klick smör pa. Aluminiumpaket och pa grillen. Härligt. Och väldigt lätt. Fast det tar tid. I receptet stod det en halvtimme. Jag säger att de borde ligga pa minst en timme sa det far en san där mumsig krispig yta.
Till förrätt at vi ett grillspett med lax, torsk och scampi. Följdes upp av spare ribs (inte min personliga favorit men dom var faktiskt goda. Jag äter i vanliga fall inte sa gärna fläskkött, men ribbsen slank ner som ett glas prosecco:-)).
Söndag
Min signature dish. Pastasallad med rödlök, soltorkade tomater, feta, ruccola och pesto. Igar användae jag röd pesto för att variera lite. Jag börjar bli lite trött pa den salladen da jag alltid gör den. Men den är sa enkel och brukar vara en hit.
Champignoner inlindade i bacon. Dom gjorde Stuvi och Nora men jag skriver det ända. Världens bästa kombo.
Till det at vi kycklingklubba, kycklingspett och kalkonfilè. Sicked gott.
Idag
Vi har inte grillat än eftersom att klockan är kvart i atta pa morgonen och nog för att vi är grillentusiaster, men ngn matta far det vara. Men idag är det "the grande finale".
En annan favorit är grönsaker i aluminiumpaket. Morötter, körsbärstomater, gullök och champignoner. Sa in i helvetes gott och även det, superlätt att göra. Vi brukar blanda dem med lite olja, chili, salt och peppar. Sedan ska vi även göra resten av potatisen och ikväll ska de fa ligga pa en timme. Talamod är grillarens bästa vän. Jag brukar servera det med en kall vitlökssas, sa även ikväll.
Till det blir det (djurvänner blunda!) hästfilè och min favoritkorv merguez. Jag som älskar korv har ätit väldigt lite korv den här helgen. Men nu ska jag äntligen fa äta korv. Och merguez ocksa. Vattnas redan nu i munnen.
Sveriges nationaldag firades internationellt, med svenska och schweiziska gäster. Jag blir sa konfunderad och vet inte vilket sprak jag ska prata. Det slutar med att jag pratar svenska med schweizarna och tvärtom. Eller engelska, svenska och tyska samtidigt. Vi drack även aperol med prosecco. Livsfarligt men ack sa gott. Finns det aperol hemma? Jag tror inte det, men om det finns, blanda sommarens drink. Förföriskt god.
Johan och Catrine begav sig till Sverige i fredags för hembesök och Johan ska precis som Patten, cykla vättern nästa fredag/lördag. Vi har da äran att fa ta hand om den här lilla skatten. Vilken rolig kille. Och vilka kvällar han har haft. Han kan springa helt fritt i Stuvi och Noras trädgard och det finns massa folk som vill leka med honom. Han somnar som en stock pa kvällarna.
När man pluggar sahär sa är det i det lilla man far ta glädje. Som de här blommorna jag plockade när jag var ute med en otalmodig Bam. Dom kommer att förgylla min dag.
Sa nu ska jag fortsätta med min statistik. Och nagot kan jag lova. Jag ska visa hur litet jag kan skriva.
Puss
För vi har tagit studenten!
Igar var det tio ar sedan vi tog studenten. Manga firade dessa tio ar. Det har ju hänt sa mycket roligt sedan dess. Och det har det ju. Men tiden gar sa snabbt och jag känner mig lite sorgsen. Aren bara springer förbi, lika snabbt som vi sprang ut, sprang aren förbi. Men, nu ska jag inte dra ner ert humör. Det jag tänkte pa, som är positivt, är hur bra kontakt jag har med alla fran min gamla klass. Eller kontakt, men jag har koll pa vad i princip alla gör och ungefär 1/3 träffar jag fortfarande. Det hade inte varit möjligt utan tekniken, eller kanske närmare facebook. Tänk alla de som tog studenten för 30-40 ar sedan. Sedan gick man skilda vägar, hade man tur träffades man ibland. Jag antar att man inte reste lika mycket pa den tiden, men ända. Det var liksom hej da efter utspring. Vi kanske syns igen. Eller sa kanske man bytte adress och skickade brev till varandra? Men det gjorde man ju säkert bara med dem som man tyckte allra mest om, som man stod närmast liksom. Den aspekten av facebook tycker jag är sa himla bra och kul. Allt är inte bara negativt. Kul att följa mina gamla skolkompisar, att fa se när de far barn eller att bli stolt som en tupp för att de är sa framgangsrika. De tre aren pa UBG i Sp3a kommer vi alltid att ha gemensamt, en delad erfarenhet. Och pa ett litet vis är vi fortfarande en del av varandras liv. Fint tycker jag.
Över till nagot annat. Helen bjöd pa middag i tisdags. Himlans gott och jag är glad att hon är tillbaka fran Svedala. Men framförallt, sa hade hon köpt med sig karamellkungen till mig. Jag har nu konstaterat att Patten har missförstatt konceptet med karamellkungen. Vad jag menar? Se här.
Tänk sa kul man kan ha det med karamellkungen? Nej, dags att sluta. Sue kommer för statistikplugg om en halvtimme. Tio ar efter studenten och jag har inte slutat plugga. Well, there you go.
Bloggentorken
Jo, jag har bloggtorka. Jag vet att bloggen har ekat tom. Ska bli bättre! Promise. Men i pluggtider sa upplever jag inte sa mycket och da händer det inte sa mkt. Men vad är det som har hänt?
* Jag har anmält mig till schweiziska tjejmilen nästa söndag. Jag maste börja träna inför Jungfrau pa riktigt.
* Helen har kommit hem! Igar at vi middag tillsammans. Oh, how I missed her
*Jag har lärt mig att e är basen för den naturliga logaritmen. Beteckningen för den naturliga logaritmen av tal x är In (x) och basen är ungefär lika med 2,71828.
* Jag har bokat en resa till Sverige. Midsommar i Sverige ohoooooj
* Hängt med Bamse medan Patten och Bamses husse har cyklat tusenmiljoner mil runt hela Schweiz (vättern är runt hörnet)
* Jag ska även passa Bam fr.o.m fredag och ungefär tio dagar framat. Mysiga grejer.
* Som vanligt grillat ungefär fem dagar i veckan. Sa nedrans mysigt.
* Bokat att en resa till London med Helen. Den tredje Juli drar vi. Can`t wait.
* Och sist, men inte minst. Farsan F fyller ar idag. Sa jag passar pa att gratta honom.
Grattis pappeli! Du är världens absolut bästa pappa!
Ibland maste man förändra sig
Ni vet hur man har gamla vanor som man aldrig bryter? Och sen finns det vanor eller snarare principer som man aldrig bryter men som man inte längre följer och därför borde fundera pa att ändra sina principer. En "princip" jag har haft är att inte beställa fotoalbum online utan att sätta in dem själv (old school ni vet!) för att jag har tyckt att det är finare och personligare. Efter fem ar av icke-album görande bestämde jag mig för att ändra mig och beställa ett album online. Det blev jättebra och jag är jättenöjd. Det är inte riktigt samma sak som att göra ett själv men det är bättre än att inte ha nagot alls. You know what I mean?
Man ser inte riktigt pa bilderna hur stort albumet är men det är fett stort och jag är fett nöjd. Bra grejer. Lite svammel innan pluggandet maste börja.
Puss
Ojämn bloggare...that`s moi!
Sitter och drömmer om nästa resa. Man far liksom mersmak pa världen när man är ute och reser. En dröm som jag har är att bestiga kilimanjaro. Fatta vad häftigt! Bestiga Kilimanjaro (man behöver inte klättra:-)!) och sedan fortsätta med safari och avsluta med en vecka sol,- och badsemester. Herregud var härligt! Malet är att göra resan när jag fyller trettio (vilket är om ett och ett halvt ar) sa jag maste börja spara nu för det är inte billitgt folks!
Onödigt inlägg men jajja. Vi syns snart igen. Ska bli en bättre bloggare.
Hej.
Först upp för det lilla berget....
...för att sedan hänga i Mombasa. Jag var där när jag var sju. Kommer inte ihag sa mkt. Jag vill aka nuuuuu!
The gag reflex
Jag varnar redan nu för att detta inlägg kan framkalla "gag reflexes" sa om du vill undvika det. Sluta läsa...nu. Till dej som fortfarande läser. Det här inlägget är tillägnat min bästa kompis och min livskamrat, Patrick. Idag, för trettiofyra ar sedan, föddes nämligen den lilla kille, som en dag skulle bli det vackraste i mitt liv. Vart förhallande har varit en berg,- och dalbana fran dag ett. Men vi har tagit oss igenom allt och idag känns det som att vi är starkare än nagonsin. När vi träffades sa blev det vadslagning om hur länge vi skulle vara tillsammans, jag tror att det längsta som nagon gissade pa var en manad. Och här är vi. Sex ar plus senare och we are still going strong. Jag har haft en sadan tur att jag far ha en sadan fin människa i mitt liv. Som jag älskar och som älskar mig. Vi är varandras motsatser men vi kompletterar varandra otroligt bra. Patrick, jag älskar dej mer än allt annat. Du är det viktigaste i mitt liv och en stor inspiration för mig. Kan du tänka dig att vi har varit tillsammans sa länge? Upplevt sa mycket tillsammans? Och vi har fortfarande manga ar kvar att uppleva ännu mer äventyr. Jag hoppas att du far en underbar födelsedag. Grattis mitt Puttefnask pa din dag!
Idag fyller den här lilla killen 34 ar. Vem hade trott att du skulle växa upp och bli sa bra som du blev?:-)
Sa nu ska jag ga och hoppa i sängen sa att du vaknar. Du kan inte sova hela dagen. Trots att du fyller ar:-)
När jag hörde den här laten tänkte jag pa dej pa en gang.
https://www.youtube.com/watch?v=an4ySOlsUMY
Hej.
Brevbärare ska dela ut post. Inget annat. Ga och rösta istället!
Du borde bara ha en punkt pa dina planer nästa helg och det är att ga och rösta! Ga och rösta. Blatt, rött, rosa, grönt! Lägg din röst. Din röst räknas.
1945 var aret da andra världskriget äntligen kom till ett slut. Det fanns manga bakomliggande faktorer till början av kriget och en utav de största var rädsla och behovet av en syndabock. Manga judar fick betala priset. Efter kriget, ett enat Europa. Ett Europa som kämpade för fred. En gemenskap. En för alla, alla för en. Men precis som allt annat, gar historia i cirklar, den upprepar sig. 70 ar efter kriget hittar vi oss själva igen i ett Europa där propagandan "rädsla" används som medel. Nu är inte fokuset pa judendomen och judar, utan pa islam och muslimer. I nagon slags kedjereaktion sprids dessa myter av islam som en farlig religion och att de människor som utöver denna religion borde bli uteslutna fran Europa. Typ.
Det är ett farligt och skevt antagande. Religion har skapat problem genom alla tider, men ligger aldrig i religionen själv utan i samhället som religion praktiseras i. Manga muslimska länder är diktaturer, fattiga länder. Inte alla. Där finns det inte mycket mer än religion att förlita sig till. Lag utbildning och enkelriktad information om världen utanför. Men muslimer, precis som judar, ateister, kristna är ett heterogent folk där de flesta har hjärtat precis där det ska vara.
Det är en fruktansvärd trend som vi ser i Europa. Historian upprepar sig. Därför är det viktigt att ga och rösta. Lat inte rädslan och hatet vinna. Utan lat demokrati, solidaritet och kärlek vara slagorden. Och med detta vill jag understryka att demokrati inte innebär att brevbärare kastar information om ett visst parti eller att ett visst parti inte far besöka sjukhus eller tala offentligt. Det är inte demokrati och inte rätt metod att kämpa mot det som vi inte tror pa. Da är vi inte bättre än dem. Jimmy Akesson eller vad han nu heter besökte en skola nagonstans i Sverige varav elever valde att inte lyssna pa det han ville säga. De gick därifran. Det är att kämpa emot. Det är demokrati. När vi, som individer, väljer att tro nagot annat. Men att barrikera ett sjukhus eller att slänga post, välja vad befolkningen ska se och inte, det är inte okej. En brevbärare ska dela ut brev, annars borde hen kanske byta jobb (ser ni! jag använda ordet hen. Kors i taket!). Det är inte demokrati och jag tror att dessa handlingar (tyvärr) har gett mer röster at ett parti som enligt mig, inte star för nagonting som har med demokrati att göra. Det allra bästa vi kan göra, är att ga och rösta. Använd det finaste vi har. Ga och rösta och visa att Jimmy och hans gäng inte har nagot att komma med. Visa att vi är bättre och intelligentare än sa. Men sjunk inte till deras niva. För da är du tyvärr inte bättre själv.
Summan av kardemumman, ga och rösta men riv inte ner nagra affischer pa vägen!
Jag far brevrösta. Men jag far rösta. Och den chansen kommer jag att ta. Lägga all min kraft med min röst mot Sverigedemokraterna. För i det här valet, handlar det mer om att minska SDs chanser och platser i Europaparlamentet än nagonting annat. För mig. I det här valet finns det bara en färg jag inte vill se och det är det patriotiska blagula.
Eleonor och jag.
Great minds discuss ideas,
average minds discuss events,
small minds discuss people (SD)
Hej.
Langt borta
Idag saknar jag dej mer än andra dagar. Kan inte sluta tänka pa dej och hur orättvist det är att du försvann. Världens mest underbara Sarah. Du ska veta att jag bär med dig i mitt hjärta, i mina tankar. Varje dag, tills vi ses igen.
Jag kan med glädje berätta att bade jag och Sue är snyggare idag än da:-). Och vi bada är snart klara med skolan. Du finns med oss. Mycket motivation i saknaden av dej.
Som jag saknar dej. Varför du?
Walk of fame
Jo. En liten kort historia om Los Angeles och the walk of fame. Patten har varit i Los Angeles och hade helst velat skippa hela grejen. Tyckte inte det var nagot speciellt. Och stjärnona. Ingenting att se. Men, ni vet, man vill själv se och bestämma. Och man kan inte missa stjärnorna. Vi bodde pa ett superlyxigt hotell och medan Patrick lämnade bilen till parkeringskillen sprang jag iväg till närmaste kiosk för en cola zero (jag är beroende!). Kom tillbaka. Upp till rummet. Installerar oss och vi gar ut pa balkongen varpa Patrick fragar:
- Sa vad tyckte du nu da?
- Om vada? Hotellet? Fint men inte värt dom pengarna.
- Nej, jag menar mer stjärnorna.
Eeeeh tänker jag och ser fragande pa Patrick.
- Du gick ju ner till Hollywood Boulevard. Da gick du ju pa stjärnona.
Eeeeeehhh.
- Kolla där. Patrick pekar fran balkongen. Tatsächlich. Stjärnor.
Summan av kardemumman. The walk of fame är ingenting speciellt. Du märker inte ens att du gar pa stjärnorna.
Det var det. Hej.
Now. Aware of the stars.
4:20, 420, Fourtwenty
Dalig, suger, värdelös pa att blogga. Statistik i huvudet. Men tänkte fortsätta min historia om US and A. Som bekannt började vi med ett stopp i Washington för att hälsa pa Pattens bästa kompis Martin och hans fru, svenska Karin. Världens finaste par. Men eftersom att jag redan har berättat om Washington sa lämnar jag det sahär och gar vidare i resans historia.
Efter stoppet i Washington flög vi vidare till San Fran. Det var da den 20 April. Vi landade i sol med blast. Det allra bästa med en resa är det oväntade, inte planerade, som händer pa vägen. Planlösa för dagen strosade vi San Fran. Utan mal. Vi var en aning konfunderade för hela staden luktade Cannabis, I am not joking folks. Alla rökte pa. Det var nästan som att det lag ett tjockt moln av söt braj över San Fran. Confusing. Och ju närmare vi kom Golden Gate Park desto mer luktade det söta jointar. När vi väl kom fram till Golden Gate Park sa var vi tvungen att gnugga vara ögon och försöka stänga vara förvanade munnar. Parken var full med folk. Packad. Vollgestopft. Människor med högtalare, alkohol, grillar och självklart, braj. Whaaaat? Är det alltid sahär pa Söndagar i Golden Gate Park tänkte vi? Efter ett tag tog nyfikenheten och konfunderingen över och jag fragade tva tjejer (unga tjejer) som varesej sag höga eller fulla ut.
- I`m sorry, can I ask you a question?
Konfunderade tjejer gav en osäker nick.
- Is there anything special going on or is there always this much people around on Sundays?
Tjejerna kollade pa varandra. Fortfarande lika osäka.
- It`s fourtwenty.
Jag var väl medveten om att det var den tjugonde April men jag var fortfarande inte säker pa att det var det dom menade. Att det var mkt folk i parken för att det var just 20 April.
- I am not sure I know what you mean?
- It`s fourtwenty. The celebration of cannabis.
Ahaaa. Nu föll pusselbitarna pa plats. Anledningen till att det luktade braj över hela San Fran var alltsa för att det var dagen man firade gräset. Now I got it. Uttrycket kommer fran en grupp pa 1970-talet som kallade sej "the Waldos". De hade hört rykten om att det skulle finnas ett övergivet cannabisfält i närheten av var de bodde och träffades varje dag klockan fourtwenty för att leta efter fältet. De fann det aldrig men uttrycket spred sig och är nu för tiden ett allmänt uttryck för att röka pa, antingen pa en ospecifierad dag klockan 4:20 pm (vissa källor menar att det ska vara 4:20 am) och att fira cannabisen den 20 April, varje ar. Och en utav de största samlingarna av folk som firar cannabisen är belägen just i Golden Gate Park. Verkligen glad att vi upplevde fourtwenty. Det var väldigt speciellt och det är nog inte manga som far uppleva stämningen i parken. Tur att vi inte visste om det innan. Da hade vi nog bara tagit med oss öl och picknick och suttit i parken hela dagen. Vi har en viss dragningskraft till parker, sol, alkohol och mat. Som sagt, det bästa med att resa är resan själv och alla överraskningar pa vägen.
Sa. Resten far vi ta en annan dag. Hej.
Sa mycket att berätta men sa lite tid
Hemma i Ost. Efter en lang resa och en kort natt sa är vi äntligen hemma igen. Det finns sa mkt att berätta men jag tar det lite i omgangar. Och med bilder. Men idag sa maste jag ta shoppingdelen. Eftersom att jag har packat upp. Eller haller pa iaf.
Sa manga bargains att jag blir helt snurrig. Vi börjar med skorna. Jag är en lucky girl som har sma fötter. Jag fick med mig sex par skor hem. Hade Patten velat ta med sig sex par hem, hade han varit tvungen att köpa en till resväska eftersom att hans skor tar feeett mkt plats. Det gör inte mina. Jag gjorde riktiga bargains. En annan positiv sak med att ha sma fötter är att man kan ha barnskor. Och de är billigare än vuxerskor. Sa tva par converse för trehundrafemtio kronor, för bada. Saaay whaat! Men det bästa är mina air max 90 som jag äntligen har kunnat köpa. De kostar 1500 här i Schweiz och det är för mkt tycker jag, för ett par skor som inte har ngn funktion alls. Men för 500 kronor sa tog jag dem sofort. Galet nöjd. Köpte även ett par LEVIS byxor. LEVIS har ju ngt de kallar curve ID med tre olika modeller av samma byxa och som är anpassade efter kroppsform: slight, demi och bold curve. I affären ville de mäta mig och självklart fick de det. Men jag sa redan innan, ni far gärna mäta mig men jag är säker pa att jag är en bold. Smal midja och en stor rumpa. Visade sig att jag var mellan demi och bold. Men när jag provade byxorna var bold mycket bättre. Sa det blev ett par bold. Sa jävla sköna. Perfekt för min kropp. Jag köpte massa John Frieda shampoon. Det roliga är att de är rätt dyra här. Och i Sverige ocksa. Ni vet, de där totally blonde bl.a. I USA är de galet billiga. Alltsa även för amerikaner. Typ ett lagbudgetmärke. Konstigt att det är sa dyrt här hemma. Hur som, jag gillar märket sa jag drog med mig ett par flaskor hem för trettio kronor per flaska. Sen köpte jag massa annat, en keps, ett par jumpsuits, lite kläder fran wallmart, en väska och den största bomben, en whiskey. Har aldrig gillat ngn avec sa när Patten tar fram Hennesseyn sa brukar jag halla mig til kaffe. Ren alkohol är ofta alldeles för stark för mig, framförallt whiskey, hell no skulle jag dricka den rent. Men alltsa, den här är heelt underbar. Med smak av honung. Kan verkligen rekommendera den till alla. Sa den ska jag smutta pa i sommar i trädgarden.
Det blev självklart ett besök pa VS. En ny superfin BH i turkos och en ny svart. Den gamla slängdes i papperskorgen. Massa trosor och världens sötaste bikini. Den är rosa och sa hänger det liksom över tyg över brösten. Kan inte förklara bättre men den är fin. Micket glad.
Och sa unnade jag mig även en pedikyr. Fran och med nu ska jag verkligen ta hand om mina fötter bättre. Det är sa himla fint med öppna skor. Nej nu maste jag fortsätta packa upp och plugga.
Pa aterseende.
